En stor passion i livet har varit att resa till olika delar av världen och upptäcka nya miljöer och människor. När vi blev föräldrar så fortsatte resandet men med en annan karaktär. Resorna ändrades från reguljära äventyrsturer till organiserade charter. När vår son Melvin strax före 2 års ålder fick diabetes typ 1 bestämde vi att det inte skulle begränsa oss från att fortsätta att resa.
Vi hade bokat en resa till Kroatien. Det var året efter Melvin hade fått sin diagnos och hans lillasyster hade passerat ett år. Vi hade försökt tagit reda på allt som var viktigt att tänka på inför en resa utomlands:
Ett läkarintyg på att Melvin har diabetes, i fall hans insulinpump skulle ge larm i röntgenkontrollen och ifrågasättas. Införskaffat kylfodral att förvara insulin i, lånat en extra insulinpump i fall den Melvin hade på sig skulle haverera samt lagt med alla tillbehör som berörde hans diabetes. Sedan var det bara att hoppas på att vi inte missat något.
När vi går ombord på planet så bjuder flygvärdinnorna på godis som Melvin gladeligen tar emot och vi öser förstås på med insulin. När det är dax att lyfta har Melvin somnat och flygstarten går problemfritt för båda barnen. Skönt tänker vi. Väl uppe i luften så planerar vi att inta något ätbart. Jag kontrollerar Melvins blodsocker och resultatet visar på 1.8 mmol. Paniken kommer direkt inombords, men jag försöker hålla lugnet medan jag skalar en clementin. Jag uppmanar Melvin att inta frukten vilket han gör i dvala. Sedan kommer väntan. Vi har ju fått information från diabetesteamet att oavsett hur lågt blodsocker Melvin har skall vi åtgärda med samma mängd kolhydrater för att höja hans blodsocker. I hans fall rörde det sig om 5 kolhydrater. Så vi väntar och väntar. Sekunder känns som minuter i detta läge, men så kommer svaret. Melvin tittar upp och säger: – Mamma, är vi redan uppe i luften?! Lyckan är gjord och vi är åter på banan och blodsockret ligger kontrollerat stabilt resten av flygresan.
Den händelsen kommer vi alltid ta med oss och ta lärdom av- att människan har ganska stora marginaler och att kroppen är fantastisk att återhämta sig. Den andra lärdomen är också att kunna avvakta och invänta den åtgärd som man precis har gjort. För om vi hade fortsatt att ge ytterligare kolhydrater i desperat takt så hade vi definitivt hamnat med onödigt höga blodsockervärden. Så konsten är att åtgärda avvikande blodsockervärden, avvakta och utvärdera.
Veckan i Kroatien blev som vi hoppats på med sol, bad och med barnvänlig vandring i fantastik natur.
Väl hemma kunde vi konstatera att vi inte hade missat att ta med något gällande Melvins diabetes. Att boka en ny resa inom snar framtid kändes som en självklarhet…
Fler artiklar om att resa med diabetes:
Att resa med en påtvingad gäst – Emma Måndroppe
Tips [Video] Att resa med diabetes typ 1 – Josefin Palmén
Jobbresa med diabetes, en utmaning! – Kristi Herje Haga
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
